onsdag 24 mars 2010

Utomhavandeskap


Jaha, det gick inte den här gången heller. Hann till v 6 +4 när lilla lilla blödningen kom den här gången. Fram tills dess hade jag mått jättebra. Inget ont alls som förra gången. Trodde nog att det skulle gå vägen, men icke. I måndags nervös för den lilla blödningen och ringde till MVC om ultraljud. De hade ingen möjlighet så snabbt utan jag fick kontakt med Citykliniken (privat) istället. Fick tid till tisdagmorgon. På måndagkväll kom smärtan i vänster ljumske. Fasen vad det värkte. Höll på hela natten, men var bättre på morgonen. Ola körde mig till gyn medan mina tårar tryckte på rätt hårt. Träffade en väldigt sympatisk gynekolog som efter undersökningen förklarade det allvarliga i situationen och sa att det bara var att åka upp till gyn-akuten och vara beredd på akut operation pga utomhavandeskap.Jag trodde han skämtade, men det fanns inget i livmodern utan fostret satt i äggledaren precis utanför livmodern. Det belv full fart till KK och jag låg på operationsbordet på e.m. Där upptäckte man att äggledaren var så uppspänd att den var på väg att spricka och det var precis i tid att få det åtgärdat. Det hade bara läckt ut 1 dl blod i buken så jag hade tur. Nåväl, de var tvungna att ta bort vänstra äggledaren och det var kanske lika bra det så den inte orsakar mer bekymmer. Jag hade tur som klarade mig med en titthålsoperation så jag har inte så ont i magen nu efteråt. Det värsta är halsen (pga tuben de körde ner under sövningen) samt att det känns som en dubbelsidig nackspärr och käkspärr. Tydligen får man reffererade smärtor från livmodern upp vid scalenusluckan ovan nyckelbenen. Dessutom blåser de upp buken med kolsyra och det trycket som bildas mot diafragman orskar också smärtor i axlar och nacke.
Jag känner mig i alla fall rätt pigg nu och har fått förklarat för mig att detta inte ska inverka på vår chans att bli gravida igen. Om det blir problem så får man försöka med provrörsbefruktning.
Ikväll hoppas jag på att få sova lite. Natten som var på sjukhuset travade jag mest omrking i korridoren då jag delade rum med en gammal tant som snarkade så att dörrarna vibrerade -det var det värsta jag hört! Tacka vet jag Olas och hundarnas snarkningar!

1 kommentar:

EvaLena sa...

Nu RÄCKER det med elände för min lilla Britta!
Ska bli gott att få träffa dig o Ola o Stiliga Sixten o bamseNocce!
Kram o voff från mamma Eva Lena