måndag 16 november 2009

Uppdatering i november

Vad har hänt sen sist då...
Jo Nocces spårarbete går framåt. Han blir allt säkrare och det är väldigt skoj! Sixten har gått ett anlagsspår och ett öppenklass spår som träning och det gick ypperligt - vad annat att vänta av en Champion!! Sixten har även gått sitt första eftersök idag. Polisen ringde om ett rådjur som blivit påkört, men som sprungit iväg. Man ville dock få kollat om det var ok. Matte och sixten tog sig an uppgiften med liv och lust, men efter ett långt sök utan att hitta något skadat djur, enbart en alldeles levande hjort så avbröt vi sökande. Matte var lerig och Sixten glad!

Matte fick ett sms idag: " Mitt liv som uteliggare: Ankomst till husvagnen söndag 21:00, blixtrande huvudvärk, strömavbrott, 9+ i vagnen, regnat in i takventilen, fullt med vatten i sängen. Tar en överdos och somnar på en filt med jackan över huvudet. Fy fan! Camping är livet !?! Satsar nästa lön på lotto." Stackars stackars JO!!! Vi känner oss väldigt lyckligt lottade som har ett rum inomhus i alla fall.

Sen har vi hört att Kungen inte är kry! Stackars Kungen som måste gå i koppel och ta smärtstillande, men både Sixten och Nocce har haft sina perioder med smärtande leder och kommit ur detta på bästa vis. Vi skickar en massa kramar till Kungen och önskar att han kryar på sig!

En annan nyhet som nått oss i skåne är att Pompe och sinus spårtränar för fullt. Pompe verkar närma sig sitt anlagsprov med stormsteg och det är kul. Heja mamma, du är duktig du som orkar trots att kroppen inte alltid är på topp.

Mattes fot blir allt bättre. Hon går nu obehindrat och kan springa så smått. En tanke går till Linus som kämpar med sina båda fötter!

Annars sitter vi mest och bidar vår tid. Matte väntar svar på jobbintervju, vi väntar på att Karlskogahuset ska säljas och sen - sen kan vi köpa ett hus här nere så vi kan få bo "hemma hos oss" igen. Just nu är vi dock glada för att vi får husera på Traneröd.

1 kommentar:

Åsa sa...

Hej,
Kungen tackar för hälsningarna, dock börjar smärtstillande pillren göra rätt för sig så han kan inte för sitt liv förstå varför han måste vara stilla! Sprickan i tån påminner honom inte längre med smärta... Hmm..
Vi håller tummarna för att huset säljs och jobbet trillar in snart!
KRAM