Dagarna ägnas numera åt gång och han går nu 10-15 m i stöten. Max struttar fram som en liten zombie med uppdragna axlar och armarna rakt fram. Ofta ackompanjerat av ett "ööööööööö" vilket bidrar till en del skratt! Han klättrar på allt och man får passa honom som en hök. De stackars hundarna åker dagligen på en nosomvridning eller svansbitning. Han förstår inte vad nej innebär än...
Igårkväll hade vi moster Lisa med familj på middag. Jättemysigt. Kalvggryta med pressad potatis samt äppelpaj med kolasås och grädde. Smarrigt! Väldigt finurligt att göra kolasås på kondenserad mjölk. Lisa var väldigt fundersam när hon såg att jag kokte en konservburk i 4 timmar :-) men hon höll med om att det var gott.
I eftermiddags åskade och blixtrade det så det skallrade i huset. Lite förvånande då det är kallt nu.
Ikväll somnar vi vaggade hela bunten. Ola förkyld. Max uttröttad efter ha vägrat sova på dagen. Britta helt färdig efter ha försökt gå Max att sova. Hundarna av tristess efter ännu en regnig dag.
2 kommentarer:
Max lyser av Lycka att kunna gå!!
Förstår att hundarna är ngt mindre glada men man får väl rädda dem så mkt som möjligt. Stackars Ola och stackars dig; han behöver Inte vara sjuk och Du Behöver VILA!!
Kramar o tankar från mormor EvaLena
Det är härligt att se hans glädje över oberoende när det gäller förflyttning. Förhoppningsvis slutar han jaga livet ur hundarna med tiden :-)
Skicka en kommentar